I Europa måste all mat som sägs vara ekologisk och som är tillverkad inom EU, märkas med EU:s logotyp för ekologisk 
produktion. Det innebär att maten når upp till EU:s minimistandard vad gäller djurhållning, användning av bekämpningsmedel och så vidare. I Sverige finns också KRAV-certifieringen, vilken ställer högre krav på ekoproducenterna än vad EU:s lagstiftning gör, och är en av de strängaste certifieringarna för ekologisk produktion i Europa. KRAV-märkt kött innebär till exempel att djuret haft tillgång till utevistelse, någonting som inte är självklart om man bara följer EU:s lagstiftning. Det innebär alltså att KRAV-certifierad mat har varit under strängare kontroller än den EU-certifierade, och därmed att djuren inom jordbruket mått extra bra.
Ekologisk mat är dyr, men omtyckt
Svenskarna ökar stadigt sin användning av ekologiska livsmedel. Sedan 2007 har hushållens inköp av ekologiska livsmedelsprodukter ökat med 10%, och det är främst mejeriprodukter och ägg som köps. Anledningen tros vara att prisskillnaden inte är så stor mellan ekologiska och konventionella livsmedel i de kategorierna, så det råder ett överskott av framförallt ekologiska mejeriprodukter. Många andra ekologiska varor, som kött och grönsaker, är fortfarande så pass mycket dyrare än konventionellt framställda livsmedel, att försäljningen är förhållandevis låg.
Det är osäkerheten kring ekologisk produktion som gör att priserna håller sig höga. Till skillnad från Danmark, där regeringen hjälper till rejält med att uppmuntra ekologiskt jordbruk, finns det få ekonomiska incitament i Sverige. Många bönder vill inte satsa på ekologisk produktion, eftersom de känner sig osäkra på att det finns tillräckligt många intresserade konsumenter. Med mer ekonomiskt stöd skulle fler bönder våga sig på ett försök att producera ekologiska livsmedel, och priserna skulle sjunka. Detta borde leda till fler konsumenter, och därmed en ökad ekologisk produktion som sänker priserna ytterligare.
Framtiden är ekologisk
Redan nu är ca 18% av all mat i den offentliga sektorn, som skolor och äldreboenden, ekologisk. Andelen beräknas öka år för år. Dels på grund av att regeringen satt upp ett mål om att minst 25% av maten som serveras inom den offentliga sektorn ska vara ekologisk, och dels eftersom framtida problem som brist på fossilt bränsle och ökade utsläpp kommer göra ekologiskt jordbruk till en nödvändighet i framtiden. Konventionellt jordbruk är helt enkelt inte hållbart i längden.
Vid ekologisk djurhållning finns det stränga krav som djurägaren måste nå upp till, och det innebär att ekologisk boskapsuppfödning leder till hög kvalitet på köttet och mjölken, och garanterar djurens välmående.
